Numismatik och myntsamlande visualiserar historien

Svenska mynt – en tusenårig historia

Mynten illustrerar vår historia under 1000 år, från det att de första mynten präglades i Sigtuna av Olof Skötkonung omkring år 995 (Bild1) Det finns mycket få föremål från medeltiden på den privata samlarmarknaden och de som finns är därför oftast mycket dyra. Undantaget är just mynt; det går att hitta mynt från historiska kungar som exempelvis Magnus Ladulås eller Sten Sture den äldre för omkring en tusenlapp.

Vasatiden dramatiserad i mynt

Hela den svenska medeltiden var mynten små. Det är först med Gustav I (Vasa) som större mynt, daler och mark, började präglas. Till våra mest ikoniska och vackra mynt här de daler som kungen lät prägla i Svartsjö. På åtsidan (framsidan) finns kungen avbildad i rustning och hållande ett svärd över det svenska riksvapnet. Frånsidan (baksidan) avbildar frälsaren (Jesus). Denna kombination av motiv var mycket populär och stod sig hos flera regenter i över 100 år (Bild 2).

Vissa mynt har särskilt stark anknytning till en historisk händelse. Sommaren 1568 gjorde hertigarna Johan och Karl uppror mot sin bror kung Erik XIV. De lät prägla mynt i Vadstena för att avlöna sina soldater. För att myntproduktionen skulle gå snabbt gjorde man fyrkantiga mynt, så kallade klippingar. Även om myntningen gick fort sparade man inte på myntens design, de är mycket vackra med hertigarnas initialer sammanflätade i Vase-kärven på åtsidan.

Related: Värdering av Kunglig & Politisk Memorabilia

Silvret till dessa klippingar fick hertigarna av Märta Sture. Både hennes make och två söner hade mördats på uppdrag av - men även delvis personligen av - Erik XIV. När Erik sedan tillfrisknade psykiskt var han ångerfull och gav Märta en större mängd silver, som hon alltså lät använda för att stödja den ena sidan i inbördeskriget. Hertigarna vann kriget, Erik avsattes och giftmördades som bekant några år senare i sitt fängelse. Mynten, som i senare tid har fått benämningen ”blodsklippingar”, är fantastiska vittnesbörd om en dramatisk tid i vår historia (Bild 3).

Världens största mynt

Världens största mynt är svenska, de så kallade plåtmynten. De tillverkades på 1600- och 1700-talen. De största vägde strax under 20 kilo och var gjorda av koppar. Dessa mynts värde motsvarades av sitt metallinnehåll. När kopparpriserna steg internationellt exporterades de och smältes ner. Sverige var vid tiden världens största producent av koppar. De stora plåtmynten är mycket sällsynta och kostar miljoner kronor, men det går att köpa fina plåtmynt från 1700-talet för några tusenlappar (Bild 4).

Världens första banksedlar

Det var förstås opraktiskt att släpa runt på mynt som vägde upp till 20 kilo per styck. Därför började vi i Sverige, som första land i världen, att ge ut ”moderna” (kineserna använde delvis annorlunda föregångare) sedlar. År 1666 gavs en vacker serie sedlar ut av en bankir i Stockholm vid namn Johan Palmstruch. Sedlarna blev en framgång, men bankledningen föll för frestelsen att ge ut allt för stora volymer. Detta ledde till att banken kollapsade två år senare. Staten grep då in och grundade Sveriges Riksbank, som därmed blev världens första centralbank. De vackra sedlarna är viktiga vittnesbörd om en mycket intressant finansiell händelse i vårt land (Bild 5).

Myntens födelse

Den svenska mynthistorien kan uppvisa mängder av historiska mynt, men även internationellt finns det förstås ett stort utbud av intressanta mynt. De första mynten började präglas omkring 650 före Kristus. Det skedde i Lydien i nuvarande Turkiet. Sedan spred sig nymodigheten med ett beständigt och av statsmakten garanterat värde i ädel metall snabbt. Myntens införande var en mycket viktig och starkt rationaliserande händelse i handelns utveckling; steget från byteshandel till ett monetärt system var närmast revolutionerande.

Antika mynt – gudar och kejsare

Grekerna fortsatte och utvecklade den lydiska uppfinningen. De grekiska mynten från århundradena före Kristus är ofta konstnärligt mycket högtstående med fantasieggande, både verkliga och mytologiska motiv. Vissa av dem är även signerade av den konstnär som hade utformat dem.

Många av de grekiska mynten avbildar gudar, ett populärt motiv genom hela antiken. Men det var också i det antika Grekland som människor började avbildas porträttlikt på mynten. Den ptolemaiska dynastin, som härstammade från Makedonien/Grekland, var härskare i Egypten de tre århundradena före vår tideräkning. De ptolemaiska regenterna uppmärksammade gärna sina rötter i Makedonien och Alexander den store. Den vackra tetradrachmen visar den store erövrarens bild på åtsidan, medan frånsidan avbildar Athena med svärd, sköld och en fågel. Myntet håller en mycket hög konstnärlig klass (Bild 6.)

Från det romerska imperiet finns enorma volymer mynt bevarade; romarriket bestod grovt sett under 500 år och hade 50 miljoner invånare. I kombination med mycket krigiska tider, då mynt grävdes ner för att undvika att hamna i orätta händer, har det resulterat i att många antika mynt är mycket vanliga, sin höga ålder till trots. På marknaden finns vackra och fullt tydbara mynt från den tiden att köpa från några hundralappar och uppåt. Den som vill bygga sig en liten, representativ samling av antika mynt kan således göra detta utan allt för stor ekonomisk ansträngning.

Mynt med historiskt särskilt viktiga härskare är ibland lite dyrare än de som tillhör mindre intressanta regenter, speciellt om de dessutom bara satt vid makten en kortare tid och därmed inte hann prägla så många mynt. Ett exempel på sådana mynt är de som präglades för Julius Caesar. Endast ett fåtal mynt har hans porträtt, men han lät slå en del i sitt namn med mytologiska motiv. Den vackra drachmen visar på åtsidan gudinnan Venus, frånsidan har ett motiv av tillfångatagna fiender och krigstoféer, varunder namnet CAESAR står (Bild 7).

Medaljer som historisk spegel

Till de numismatiska objekten räknas även medaljerna. De är inte betalningsmedel, eller är åtminstone inte avsedda att vara det, men samlas ändå på samma sätt som mynt och av ungefär samma personer som finner mynt intressanta. Medaljerna har, mera än mynten, konstnärliga ambitioner. Därför är de ofta signerade av sina skapare, medaljkonstnärerna. En välgjord medalj är, med sina små detaljer, ett verkligt mästerverk.

De moderna medaljerna (det fanns antika motsvarigheter) såg dagens ljus på 14-1500-talen, främst i Italien. I början var det mest kungar och andra furstar som avbildades. Längre fram kom personmedaljer som uppmärksammade enskilda personer som hade utmärkt sig på något särskilt sätt. På 1900-talet gavs så kallade konstmedaljer ut, medaljer som mera framhävde medaljkonsten är någon enskild person eller händelse.

Medaljens betydelse

Mera än mynten koncentrerar sig de flesta medaljer kring en viktig händelse, inte sällan av stor betydelse. De erbjuder därför den som har ett stort intresse för historia särskild tillfredsställelse. En av Nordens tidigaste, vackraste och mest intressanta medaljer är den över danskarnas erövring av Kalmar slott år 1611. Åtsidan avbildar den danske kungen, Christian IV, iförd full rustning med kommandostav i högra handen och hjälmen liggande på ett bord framför sig. Frånsidan visar Kalmar slott som det såg ut då, med belägrande och stridande trupper framför. Den historiskt bevandrade vet att danskarna aldrig intog slottet med vapenmakt; det var den svenske befälhavaren, Christer Somme, som, åtminstone enligt den svenske kungen Karl IX, på ett förrädiskt sätt överlämnade slottet till fienden (Bild 8).

Sammanfattningsvis kan konstateras att numismatik/myntsamlande är ett mycket intressant och handfast sätt att visualisera historien. Det finns mynt från i stort sett alla tider som är ekonomiskt överkomliga för de flesta. Känslan av att hålla ett präglat metallstycke i handen och tänka vilka andra som har hållit i samma mynt under århundraden - eller årtusenden - är fascinerande!

Starta värdering av din mynt eller medalj här!

Dan Carlberg har varit verksam inom numismatiken under mera än 30 år. Sedan 2009 är han VD förMyntauktioner i Sverige AB, Sveriges och ett av Skandinaviens ledande auktionshus för numismatiska objekt. Under flera år var han medlem, bland annat vice ordförande, av Svenska numismatiska föreningensstyrelse. Under alla verksamma år har han skrivit mängder av artiklar för numismatiska tidskrifter och varit medförfattare i ett antal böcker. Under våren 2022 ger han ut den nya upplagan av Sveriges mynt 1521-2021, som är och har varit ledande referensverk för periodens mynt.